Öckerö gymnasium

Tårar på Gunillas lårar

Segeldag 2, penicillindag 7 och dagen då folk började komma tillbaka på benen.

Oj,oj, oj vad alla mår skit här ombord. Så fort man kommer ut på däck sitter likbleka ungdomar med hinkar i högsta hugg och tittar desperat mot horisonten, i hopp om att bli av med sjösjukan. Det är jobbigt att se alla så frustrerade, många börjar ge upp tanken på att sjösjukan kommer försvinna.Samtidigt börjar allt fler också må bättre. De som mår bra hjälper dem som mår mindre bra genom att trösta, ge knäckebröd och vatten. Det är nu det går upp för mig på riktigt vilken sammanhållning vi kommer ha i våra klasser. Jag har klarat mig ganska bra skulle jag säga, visst jag har inte mått superbra och jag har själv varit sjösjuk men nu börjar det gå över. Jag har till och med haft aptit nog att äta godis och dricka avslagen cola.

Vi hade även vår första lektion idag. Det är en aning svårt att hålla fokus när så mycket händer runt omkring. Detta med tanke på folk som ropar att de ser delfiner och ett gungande utan dess like. Vilket som blev saker gjorda och kl 4 var det dags att gå på vakt igen. Det första vi fick göra var att klättra upp i riggen och finbeslå storseglet. Det är skönt att klättra upp i riggen eftersom tankarna enbart handlar om att göra sin uppgift korrekt och inte ramla ner. Då hinner man inte tänka på sitt välmående.

När vakten väl var klar blev vi avlösta av nästa gäng och det var dags att bokstavligen krypa till kojs. I hytten var det väldigt tyst med tanke på att illamåendet och sjösjukan var det enda som tog upp allas tankar. Väggandes till ljudet av folk kväljningar lyckades jag tillslut att somna.

Tänk att allt detta ska bli vardag…

//Bea

Publicerad:

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se