Tolfte mars - Framme på St Martin!

Ljudet av ankarkättingen som rasslar var det första som mötte oss på väg upp till morgonvakten. Vi hade kommit fram till st Martin men sjövakterna fortsatte tills tolv när styrbord har fått sin sjönhetssömn. Själv började jag dagen på fartygsvakt. Förelar: inte mycket att göra. Nackdelar: inte mycket att göra. Som tur är jobbar arbetsstyrkan precis bredvid mig och jag får se vaktens hittills mest misslyckade sjösättning av Berit. Ett rep fastnade under motorn och eftersom spärren som håller fast den (såklart) inte fanns kvar hoppade motorn av sin hållare och ner i djupet.

Micke var ombytt till fridykare på momangen. Vakten svor tyst och vaktledaren såg på i spänd förväntan medan styrman försvann ner i vattnet. Efter att ha varit under ytan lite för länge enligt oss på däck hör vi honom på andra sidan av båten. Motorn var hittad och han hade upptäckt att det var lite roligt att simma fram och tillbaka under båten. Med hjälp av simfötter, snorkel och ett rep fick vi tillslut upp den och efter att ha torkat den kvarstod bara problemet att elektroniken i motorn inte mår så bra av saltvatten. Som tur är har fler klasser haft sönder Berits motor och efter lite pusslande fick vaktledare och maskinist ihop en hel motor av de två trasiga.

Stunden vi hade i land var inte lika händelsefull. Trots att det verkade vara en vanlig tordag var allt stängt. Tydligen hade något helgon dött på just denna dag för några år sen. Men det stoppade inte oss från att göra vad man brukar göra första dagen i hamn: välja en riktning och börja gå. Vägen vi råkade välja ledde oss förbi kvarter efter kvarter av stängda butiker och folktomma gator. Vi blev lite påminda av vägen från kajen till centrum i Paramaribo, Surinam med sina långa sandiga gator och lite halvskabbiga fasader. Trots helgdagen hittade vi en glasskiosk och en mataffär som var öppen. Först gick vi bara runt därinne och njöt av ACn men sen köpte jag en sån där liten flaska apelsinjuice som man brukade få på donken när man köpte innan de minskade sin plastkonsumtion, bra att ha om man tycker det känns onödigt att köpa vatten varje gång man går i land. Resten av eftermiddagen spenderades på liknande sätt tills vi gick tillbaka till Berit som låg och väntade på oss. I stort är jag nöjd med dagen och taggad på att utforska staden när den har vaknat igen!

/Sara