Vad funkar bäst? - teamwork

Måndag igen men inte alls lika tråkigt och grått som man tänker sig. Dagen har varit fartfylld, även för mig som varit kvar på båten hela dagen. Vi har haft femkamp med tävlingar, teman och uppträdanden och samarbete skulle jag verkligen säga har varit en central del.

Måndagen inleddes för min del i byssan. Dagen lunkade på i lagom takt men det kändes i luften att saken skulle ändras fram mot kvällen. Detta i och med att resans första, och kanske enda, grillkväll hade fått äran att äga rum under just min vaktdag när just jag var backis. Missförstå mig rätt, byssan är kul, men tillställningsmiddagarna tenderar att bli roliga för alla utom de som måste städa undan kalaset efteråt, dvs. backisarna. Medan resten av besättningen tuggar i sig av den festliga buffén, är det enda man som backis kan tänka på den kommande disken i deras händer. Det är svårt att njuta av kvällar som dessa när det är ens jobb att vara alla till lags.

Allt ståhej avbröts dock en stund senare av en femkamp planerad av vår kära festkommitté. Vi blev indelade i lag efter skeppsnummer, som bestämts utifrån bokstavsordning. Jag hamnade i den sista gruppen tillsammans med runt tio andra som också alltid hamnar sist på alla listor. Därför bestämde vi oss för att vårt lagnamn skulle vara ”sisters” med klädtemat ”vi hann inte riktigt”. Med kläderna ut och in, borsten kvar i håret, hetsigt applicerat smink och toapapper utstickande här och var, tog vi oss genom femkampen med kämparanda och glatt humör. Detta var vår chans att inte komma sist, vilket vi inte heller gjorde. Vi landade på en andraplats, inte sist åtminstone, samt placerade oss över befälslaget, vilket jag tycker är det som faktiskt räknas.

Efter en spännande och glädjefylld femkamp var det dags för mig och mina backis-kompisar att återgå till byssan för den dagliga städningen. Vanligtvis görs denna efter middagen, någonstans runt 19–20, vilket resulterar i att man blir färdig cirka klockan 21 och kan avnjuta lite välförtjänt fritid. Nu påbörjade vi städningen 23.30, så den där fritiden hade jag börjat radera från mina förväntningar för ett tag sen.

Dock så är det bästa med att vara på Gunilla just att man alltid har klassen vid sin sida. När någon har det lite extra jobbigt finns det alltid en axel att luta sig mot eller en hjälpande hand att ta tag i. Midskepps städade därför byssan tillsammans medan resterande vakter hjälptes åt att röja på däck och på mindre än en halvtimme var allt undanplockat och städat. Riktigt skönt.

Tilda ”Pogge” Prgomet, Midskepps