Vi, de uthålliga

Kapten berättade att denna resa har varit den blåsigaste medelhavsresan han har varit med på. 20s/m vind och 7 meter vågor har det varit minst en gång per sjöben, men han berömde oss för att vi hållit ut så bra.

Jag vaknade av ett skramlande ljud från stora mässen, någon hade glömt att sjösäkra några stolar och de gled fram och tillbaka längst durken när Gunilla gungade med vågorna. Klockan var 12 på dagen och dags för vakt. I går kväll så hade prognosen sagt att det skulle mojna tills nu, men vågorna och vinden var fortfarande stora och starka, men prognosen håller fortfarande fast vid att det ska mojna senare på eftermiddagen.

Till 3 fikat var det päron, det gungade fortfarande lika mycket och man kunde höra kastruller och porslin tallrikar skramla och slå mot varandra i byssan. Som tur är inte lika många sjösjuka längre så backisarna jobbade på bra även om det gungade mycket.

Vid 4 tiden var det dags för stormöte, kapten berättade att denna resa har varit den blåsigaste medelhavsresan han har varit med på, 20s/m vind och 7 meter vågor har det varit minst en gång per sjö ben. Men han berömde oss för att vi hållit ut så bra. Han informerade om att vi ska storstäda och ha en avslutningsmiddag i Agadir innan vi åker hem. Så vi kommer behöva bestämma en måltid till dess som vår kock John ska laga. Jag hoppas det blir något enkelt som man saknar typ snabbmakaroner och köttbullar. Men det blir nog svårt eftersom vi inte har det ombord.

Senare på kvällen försökte jag mejla min mormor och morfar man nätet är inte så bra och det fungerade inte, hoppas det fungerar imorgon.

Skriven av Freya