I går, under vår lediga söndag, hade vi verkligen tur med vädret! Solen sken och det var för en gångs skull ganska lugnt kring båten. Just därför tog vår nye kapten, Torben, tillfället i akt för ett badstopp mitt på Atlanten.

Att det var lite strömt och aningen svalt tyckes inte bekymra någon och dessutom hade vi ju både räddningsbåt och hjälplina i sjön så att alla kunde simma lugnt!

Efter havsbadet blev det soldito på backen och som ni förstår blev det hela till ett välkommet avbrott i det stundtals tuffa livet ombord. Till råga på allt skedde hela badstoppet ”på nolltid”, eftersom vi passade på att brassa (vrida om) klockan samtidigt! Just nu ligger vi alltså två timmar efter er där hemma i Sverige.

- - - - - - - - - - - - - - -

I dag, måndag, har vi fått lite mer vind i seglen och gör därmed bättre fart mot Kap Verde. Även studierna tog ny fart i eftermiddags, då stora mässen fylldes av kunskapstörstande elever som antingen läste eller skrev. Vi hade även så kallad hamnutvärdering för att kunna dokumentera för- och nackdelar med senaste besökshamn.

Med mina egna bakverksstudier går det för närvarande ”så där” eftersom medhavt undersöknings-material kan lida visst men av att tillbringa några dagar i min hytt. Hur som helst var den cirka 3 x 3 x 7 centimeter rektangulära kaka, som jag testade idag, en mycket märklig historia. Den bestod till största delen av en relativt fast nötkrämsliknande massa, omgiven av två tunna kexbottnar. Nötfyllningen* var emellertid så menlös att det var svårt att utröna huruvida det verkligen var nötter eller något annat substitut. Jag gissar på att massan blandats ut med en god (?) portion vanligt mjöl. Nåja, lite sötsug dämpades i alla fall, även om den lämnade en hel del övrigt att önska…

KiKi Åstrand

Utbildningsledare

*vi har inga nötallergiker ombord och kakan förtärdes utomhus.