Belfast

Att gå iland efter flera dygn till sjöss skapar en alldeles särskild känsla. Vägen in till kaj ger andra vyer! Det är helt enkelt något speciellt att komma till en annan stad, ett annat land, sjövägen!

Tack vare en fantastisk planering och lite tur så lyckades vi tajma tidvattnet mellan Jura och Islay. Solen gick ner samtidigt som vi rundade fyren och styrde in i ett smalt sund med fyra knops medström. På backen spelade vi irländsk musik och det var en såndär stund som kommer att finnas där i minnet för alltid. Karga öar och nästan fler whiskeydestillerier än bostadshus. Mörkret föll när vi lämnade sundet söderut och vi visste att när solen går upp är vi i Belfast. Vakten brassade riggen under stjärnorna. Kan vara bra att hitta rätt i mörkret.

Lotsen var försenad och vi fick ligga ett par timmar och cirkulera på redden. Stora villor och några slott runt det lilla samhället Bangor på inloppets södra sida. När väl lotsen kom så gick det snabbt in och Gunilla förtöjdes ovanligt urbant. Bara 50 meter från en starkt trafikerad bro. Hotelgästerna ser rakt in i vår rigg och vi in i deras rum. Titanic präglar hela hamnområdet och är kanske Belfast största enskilda sevärdhet. Själv är jag lite trött på alla berättelser om Titanic men runt om finns mycket annan varvshistoria att fånga upp.

Nu väntar ett par dagar då vi skall försöka komma staden Belfast och dess invånare lite närmare. Efter mina promenader i stan så står det klart att eleverna kommer att kunna se hur en stad kan vara så välfungerande men samtidigt under ytan så delad. Allt känns ibland delat! Stadsdelar, skolor, barer och fotbollslag. Hur skall det gå framöver när det mesta bär spår av en högst problematisk historia? Ja det är vad vi är här för att ta reda på!

Ni får svaret i bloggarna som kommer! Allt bra i Belfast!

David Mellberg DOS