Den som väntar på nå’t gott…

Jag inser att det är hög tid för mig att presentera mig. Jag heter KiKi och är alltså den nya DOSen ombord, sedan Jonatan lämnat skutan. Trots att det är en vecka sedan jag själv lämnade mina älskade sjöfartstreor på Öckerö, har jag nätt och jämnt hunnit installera mig på jobbet här.

Till att börja med tog det två dygn innan jag var framme på Azorerna och därefter lika länge innan jag fick tillgång till DOS-hytten och allt mitt arbetsmaterial. Lägg därtill att två tredjedelar av besättningen är ny för mig och att till och med vissa rutiner modifierats en aning, så förlåter ni kanske den långa startsträckan.

I grund och botten är dock det mesta sig likt ombord, vilket bland annat innefattar att undvika just ”grund och botten”. Detta torde emellertid inte vara så svårt, eftersom både grund och botten befinner sig på cirka 3-4 kilometers djup! Ungefär lika långt var det dessutom till ”alla” de fyra fartyg som vi siktade i går. Som synes är förutsättningarna riktigt goda för en trygg seglats.

Något annat riktigt gott, var den ”Pastel de nata”, som jag passade på att avnjuta till dagens trefika. Nämnda läckerhet bestod nämligen av en äggkrämsfylld smördegsform, och var, trots sitt oansenliga yttre, klart godkänd!

KiKi Åstrand

utbildningsledare