Gunilla i Gustavia (första gången men jag hoppas inte sista)

Imorse ankrade vi utanför St Barthelemy, den lilla franska ön här i Karibien som en gång tillhört Sverige

Efter att gummibåtarna kryssat sig mellan lyxyachter och seglebåtar som fyller inloppet till Gustavias hamn stod vi snart alla uppställda på kajen. Där blev vi mötta av Nils Dufau, Nils är uppvuxen i Västindien och bott många år på St Barthélemy, där han bland annat tjänat som vicepresident under många år. Idag är han ordförande för organisationen ASBAS, fritt översatt ungefär "Föreningen Sveriges Vänner". Ön vi idag besöker har var alltså en svensk koloni mellan under slutet av 1700- och stora delar av 1800-talet.

Nils tog oss med på en vandring runt staden med fokus på spår efter tiden som svensk koloni. Bland annat visade han oss fort Gustav och fort Karl, som båda byggdes under tiden och namngavs efter våra dåvarande kungar (vilket ju också staden är). Och visst är spåren efter den svenska kolonialtiden tydliga, gatnamnen är typ "Trångsund", "Östra Strandgatan", "Storgatan" "Rue de Pitea" och så vidare...

Sedan blev vi välkomnade in i "Borgmästeriet" (Conseil territorial de Saint-Barthélemy), där dagens lagstiftande och verkställande församling håller till. Där fick vi träffa öns president Xavier Lédée som visade oss in i salen där de tar sina beslut. Även där pryddes väggar med svenska flaggor och i en stor glasmonter stod en replika av Regalskeppet Vasa. Både presidenten och Nils tog sig god tid att svara på elevernas alla frågor om allt från öns sophantering till kolonialtidens mörka historia.

För även Sverige var en del av de fruktansvärda handlingar som utspelade sig under tiden. Liksom på andra öar här i regionen bestod större delen av arbetskraften av ofria svarta som berövats sin frihet i Afrika och skeppats till andra sidan Atlanten. För de som överlevde misären ombord på fartygen följde sedan ett liv präglat av fruktansvärda och omänskliga förhållanden, oavsett om "ägaren" var svensk, britt eller fransos.

Så det var med lite blandade känslor som vi idag har frotterat oss i öns svenska historia. Vi är dock mycket tacksamma mot Nils och de på Conseil territorial de Saint-Barthélemy som på ett så vänligt och givande sett tagit emot oss här idag.

Allt väl ombord!

Erling Mattsson Wilske, utbildningsledare