Heldagsutflykt och uppladdning

Igår gick vi upp extra tidigt för att ta oss mot kaj där två bussar väntade. Vi hade packat lunch, vattenflaskor och badkläder och alla elever, också de mest soldyrkande, hade smort in sig med solfaktor. Vi var inställda på en hajk i stil med ettans Kap Verde-vandring där de var uppe i 25 000 steg. När alla var framme begav sig bussen över ön och efter en fin färd upp och ner längs kullar och berg stannade vi.

På plats gick vandringen uppåt en bit. Kaktusar, träd och buskage gav en del skugga tills vi var uppe vid en fin utsiktsplats. På andra sidan lutningen låg en makalös strand med vit sand, turkost vatten och stora vågor och det var väldigt skönt att svalka sig där en stund. Nästa etapp gick längs med stranden, upp på ett krön och däruppe fanns mindre växtlighet, men ett stort antal kaktusar och leguaner. En stund senare kom vi ner mot en annan strand där vi åt lunch och efter det kunde eleverna välja att hajka ytterligare en tur och träffa åsnor eller ta en grusväg upp mot bussarna som skulle hämta oss igen. Det var en vacker vandring, med magnifik natur men då vi trott att vi skulle storkna av ansträngning var en del lite snopna över ansträngningsnivån, andra ganska nöjda med vad det blev. Alla var dock överens om att det var vackert och härligt och väldigt skönt att få traska med tanke på att vi snart kommer att byta fast mark mot båt under en längre period.

Bussarna körde oss sedan till den nederländska delen av ön, och eleverna fick fritid i Philipsburg. En del intervjuade, några traskade runt och upptäckte, några spelade volleyboll och ett gäng badade. På eftermiddagen åkte vi tillbaka till Marigot och där avnjöt vi middag på restaurang tillsammans allihop. Det var väldigt mysigt att äta tillsammans och jag satt kvar länge i olika elevkonstellationer och pratade om hamnar de varit i, minnen de skapat och om våra tankar inför nästa stora äventyr- när vi seglar över Atlanten.

Lagom till att vi skulle bli upphämtade bestämde sig vädret för att byta fokus och det började regna. Det hindrade ingen, och efter ett tag var alla ombord på Gunilla igen. Då var vi trötta, duschsugna och mätta på både mat och intryck och eftersom AC:n funkar igen sov många väldigt gott inatt. Själv har jag fortfarande jetlag och befinner mig i en märklig situation av att vakna varje natt på helt fel tid, men jag är säker på att det kommer att lösa sig med tiden.

Imorse på morgonuppställningen berättade kapten Anders om planerna för dagen, och vi ska få bunkra, proviantera och slänga sopor. Så fort vi är klara med det drar vi. Vi beger av på elevernas sista sjöben som elever på Gunilla. Atlanten- here we come!

Hanna-Sofia Richardsson, utbildningsledare