Landskamp

Efter ett, på flera sätt, intressant dygn till sjöss kom vi så fram till Cherbourg där vi passerade den 15 meter breda slussen in i den inre hamnbassängen.

Efter ännu en handbromssväng av kapten kunde midskeppsvakten lägga till vid casinot i centrala Cherbourg. Resten av dagen tillägnades mest vila och mental återhämtning och vätskepåfyllning efter den fartfyllda överfarten.

Idag var det dags för stoppets första utflykt då vi besökte skolan Lycée J.F. Millet en halvtimmes gångväg från Gunilla. Vi blev upphämtad av en av skolans musiklärare Vincent Lonjon som tog täten och vallade hela gruppen genom staden och upp på kullarna för att så småningom komma till skolan. Där mötte vi upp en grupp elever och skolans rektor. Den senare hälsade oss välkomna på karaktäristisk engelska med fransk brytning och därefter kom verksamheten med att ungdomarna familiseras igång. De fick först en lista med saker som folk kan eller har gjort, därefter fick de hitta någon i gruppen som kan eller har gjort det. När det var klart började det pratas om andra saker och snart börjades det visas runt på skolan. När alla började återsamlas startade landskampen i ninja mellan Frankrike och Sverige. Kortfattat kan man säga att det går ut på att deltagarna står i en ring och försöker klappa till varandra. Det låter kanske brutalt, men det såg mest ganska roligt ut. Sverige höll i länge men när alla utom två var ute stod två franska ninjor kvar. Det blev dags för lunch och i matsalen bjöds på ost och frukt till förrätt och pommes och baguette till huvudrätten. No jokes. Men läraren försäkrade mig dock att det inte alls serveras pommes så ofta, bara en gång i veckan ungefär.

Mätta och belåtna drog vi alla iväg till den blåsiga franska landsbygden bara ett stenkast från havet, bokstavligt talat. Det var fina klippor som ibland sluttade det otäckt ner mot havet och björnbärstäckta kullar inåt land. I horisonten kunde vi skymta Jersey och Guernsey även om sikten inte var tipp topp. Dock kopplade våra telefoner upp sig mot Jersey och samtalen började kosta 12 kr/min. Alla var även ganska snabba på att stänga av mobildata på telefonerna. En våt filt la sig över stämningen. Vandringen tog ungefär en och en halv timme, och när vi kom fram till vår destination plockade en av de franska lärarna fram en säckpipa och började spela lite skotska hits. Det slog mig plötsligt att landskapet, och vädret, ändå påminde mycket om Skottland. Trötta och lite småfrusna tog bussarna oss tillbaka till Gunilla där de franska eleverna blev visade runt ombord. De behövde dock gå tillbaka till sin skola så besöket var av ganska kortvarig art, och när gästerna klivit iland hoppade eleverna bums i koj och powernapade en halvtimme innan middag.

Over and out…

Johan