Rotterdam!

Det går att göra ett schema för när vi ska vara framme vid vilken hamn, men i slutändan är det ofta vind - eller brist på vind - som har ett avgörande ord med i laget. Så även denna gång, då ursprungsplanen var att anlända Rotterdam under söndagen.

I stället kom vi fram redan under lördagen, då bristen på användbara vindar tvingat oss köra för motor. Därmed gick farten upp rejält, och vi fick lägga till ankars inom synhåll för infarten till Rotterdam.

När vi väl fått upp ankaret började en febril aktivitet för att navigera sig fram genom skurar av skepp, kontrollpunkter och (för besättningens del) ta del av en aldrig sinande ström av meddelanden.

Rotterdam är Europas största hamn och en av världens största hamnar överhuvudtaget. Det tog mer än 2,5 timme för oss att nå vår kajplats - och väl där måste Gunilla backas (!) in. Den här gången var dock den östliga vinden till hjälp, och kunde trycka oss in mot land.

Efter ännu en fantastisk lunch ombord, och efter att agenten i hamn fått klartecken från myndigheterna kunde de som inte hade vakt komma iland. Många elever och besättning blev glada över en extradag i hamn!

För mig som DOS var det dock inte läge än. Jag behövde tvätta och lördagar är en av de tvättdagar som besättning har. Det var välbehövligt!

Till slut gick det att gå i land även för mig. Efter cirka 1,5 timmes promenad hade jag hittat en turistkarta på Centralstationen och en av Nederländernas specialiteter: stroopwafel! En samling goda kolhydratbomber till kakor...

DOS/Daniel