Sista brassningen

Ännu en lång och händelserik dag är snart till ända. För ovanlighetens skull har havet varit relativt platt, varför vi passade på att ta ett badstopp samtidigt som vi brassade klockan en sista gång. Vi ligger nu sex timmar efter er, vilket innebär att vi lever på ”lånad tid”. För ingenting är ju gratis här i världen, inte ens tiden.

Hittills har vi tjänat en timme vid varje brassning och dessutom använt denna tid på ett klokt och genomtänkt sätt, exempelvis genom att titta på film, leka lekar eller bada. Vid ett tillfälle fick vi dessutom en extra timme i land. MEN när vi flyger hem om knappt två veckor lär det bli ”pay back time”. Vi kommer att få lämna tillbaka alla lånade timmar på ett enda bräde, eller åtminstone på två. De fem första timmarna kommer att försvinna någonstans mellan Miami och London och den återstående timmen får vi väl betala på sista flyget hem.

Om ni undrar varför jag skriver om detta nu, är svaret att jag redan börjar oroa mig för hur jag ska orka upp till lektionerna, när jag återgår till vanlig lärartjänst. Jag vill också passa på att tillägga att era tonåringar kan komma att vilja sova till framåt lunchtid, utan att ni behöver bli oroliga! Fast det kanske de har gjort redan innan seglingen?

Jag kan i alla fall meddela att det, förutom badstoppet, jobbats frenetiskt i stora mässen hela dagen. En sista deadline ska passas och utöver det ska ett antal uppgifter förberedas inför seminarier och prov. Min förhoppning är att alla ska ha hunnit så pass långt, att de under sin lediga vecka faktiskt har tid att sova till lunch och därefter kunna umgås ordentligt med er där hemma!

KiKi Åstrand

utbildningsledare