Solsken och vinden i ryggen !

Det har infunnit sig ett lugn över skutan, vi har kommit in i en lunk som är riktigt behaglig.

Jag har fått iväg alla bloggar och är i fas med allt som ska göras ombord, idag har jag till och med hunnit läsa en liten stund.

Jag vaknar extra tidigt idag, för vi brassade klockan en timme tillbaka igår igen. Jag tar en sväng runt skutan och ser mig om, stänger en kran som står och droppar på backen, kliver upp på backen längst fram i fören. Det dånar om bogsvallet när skutan rider upp och ner på vågorna som rullar in akterifrån, det är friskt och mäktigt, bara en vid horisont att fästa blicken på i fjärran. Till frukost serveras mannagrynsgröt och nybakat bröd, inte dumt alls.

Jag hinner med ett litet träningspass på poopdäck innan jag sätter mig för att kolla igenom mail och meddelanden på telefonen, efter en del glädjande messväxlingar hinner jag läsa lite i Steinbecks once there was a war, korta berättelser skriva för pressen under andra världskriget.

Nu har vi gjort halva vår restid, vi är närmare Sydamerika än Afrika, vi har seglat en tredjedel av vår Atlantsegling och allt är lugnt och gott.

När klockan är tio har Marco, maskinisten alltid kaffet färdigt. Det blir en stund i skuggan av navhytten med Chiefen och en ny historia från Costa Rica där han bor. Han berättar om de halvvilda hundarna som brukar följa med honom på en joggingrunda eller till baren på kvällen, hundarna är vilda, de är ingens, men ändå Marcos. - De följer mig hack i häl över allt och blir inte utslängda från baren förrän de börjar slåss med varandra.

Lektionerna drar igång och det är en massa diskussioner i grupparbetena, det är hög ljudnivå och stor intensitet som nån gång överröstas av dagens byteshandel med godis, en påse Djungelvrål bytes mot…ett paket Oreoskakor.

Vi äter lunch, jobbar på lite till, tar en rast och jag får en stund på däck igen. Marco berättar vad som är värt att besöka i Miami. –Där finns en restaurang tvärs över Hard Rock Cafe som serverar Alligator, det smakar mycket bättre än krokodil försäkrar han mig om. Det kan vara värt ett besök, även om jag inte ätit krokodil innan.

Det sista passet för dagen är mest lugnt, några är på sina hytter och pluggar, det märks att de e trötta efter dagens slit. 4-8 vakten kommer ner efter sitt pass som arbetsstyrka på däck, stämningen höjs och dagens jobb är över.

I morgon är det en lugn söndag på Atlanten.

DosJakob