Till havs har vi mer sol

Det är konstigt men efter fem dagar i en hamnså börjar både vi och eleverna längta ut till havs igen. Detta ben ner till Cherbourgh bjuder på nästan fem dygns segling. Ett dygn till och det skulle vara perfekt.

På våra resor är det viktigt med balans mellan sjöben och hamnar. Ett sjöben på sex dygn anser jag vara perfekt. Lagom långt för att komma in i rutinerna och inte alltför långt för att tröttna. Om vi dessutom befinner oss i närheten av kusten där det händer lite saker, ja då är det perfekt och så är det just nu.

När jag släcker lampan så passerar vi mellan Wales västra utlöpor och Irland. Vi hade tre, nästan fyra knops medström så vi gjorde god fart söderut. Hamnutvärderingen av Dublin pekar helt klart mot att vi kommer tillbaka. Bra kaj centralt, skolbesök, trevliga människor, en mäng av caféer, mycket musik och en mängd av intressanta muséer. Det enda jag saknar från Irland är just nu att vandra längs dess vidsträkta, karga och gröna västkust. Det får bli en tur till Galway nästa gång.

Stämningen ombord är oförskämt bra! Allt gör sig bättre i solsken men med det här gänget ombord kan vi säkert segla i snöblask. Men jag vill inte vända om norrut för att testa. Imorgon kväll passerar vi Cornwall och styr in i engelska kanalen. Vi hoppas att vi hinner bada i Cherbourgh innan hösten faller över oss. I så fall det första badet i havet på resan då badandet på däck i vågor bara delvis kan räknas. Vi får se!

Det är nu två veckor kvar på resan och det känns bra. Eleverna känner samma tror jag. Inte för att det inte är bra ombord men för att det helt enkelt är lite bekvämare hemma och så saknar vi ju alla er som läser dessa bloggar!

David Mellberg DOS