Öckerö gymnasium

Till SA1720 med kärlek

Sista bloggen från Gunilla kommer här!

När Sverige var som vanligt reste vi bort,

Vår resa mot Gunilla var dock allt annat än kort

Med en packning som flaggade för sommar och sol.

Hade vi siktet inställt på bad, kanske en pool?

Efter evigheter på resande fot, i flyget packade som sillar,

Dök hon äntligen upp, fartyget vi gillar.

Vi ville bara sova och sträcka ut våra kroppar,

Men det finns väl inget som en säkerhetsövning toppar?

Efter dagar med familisering och proviant,

Tog hon oss mot Kuba, vår gamla tant!

Väl i Havanna var man tvungen att vara frisk,

I en blåfärgad fot och några nysningar såg kubanerna en risk.

Vi blev fast på båten under en hel dag,

Vår glädje över att vara framme blev plötsligt rätt vag.

Men när febern var checkad på alla i rad.

Tog vi oss ut på Havannas gator, vilken bravad!

Vi lärde oss allt om Kubas revolution och köpte en del cigarrer,

Samt lyssnade på gatumusikanter som plinkade på sina gitarrer.

Vid avgång mot Belize blev ni två personer färre,

Då jag och Elin drog till Sverige för hennes fot blivit värre.

Medan ni skumpade runt på havets bråkiga våg,

Åkte jag diverse andra fordon, dock inget tåg.

I Belize City fokuserade vi mest på bad och lediga dagar,

Mot Tobacco Caye vi drog för dykning samt sol på våra magar.

När dom där hemma gick runt i kyla, slask och tö,

Hängde vi på en palmklädd paradisö!

Redan här började snuset ta slut för många,

Rökarna blev fler och pauserna rätt långa.

Många blev glada när vi fick en maskot i Bengan,

Andra gillade honom inte och sa: häng han!

Med ett godis- och sockerbegär som eventuellt påverkar era tänder,

Har ni tömt godislagret i alla besökta länder.

På lektionerna höll vi koll på hur Corona drog fram över världen,

Men kände ingen direkt oro när Progreso var nästa mål på färden.

Vi hängde vid fartyget som ingen kan uttala rätt,

Och där fick vi vänner lekande lätt.

Vi klättrade på mayaruiner och käkade texmex allt för ofta,

Det var även här vi behövde skaffa en kofta!

För läget med Corona blev allt värre efter tiden som gick,

Till slut vi ett märkligt besked vid en uppställning fick.

Vi skulle inte ta oss till Tampa eller flyga hem från FT Lauderdale.

Utan ta med TS Gunilla över atlanten, stod det i ett mail.

Vi preppade med godis, läsk och varma kläder,

För nu skulle det plötsligt bli ett helt annat väder.

Med en viss oro vi drog mot Bahamas för diesel och choklad,

Borde ni inte äta lite fler salladsblad?

Backisarna har serverat mat på löpande band,

Belöningen har varit att diska för hand.

Dagarna blev allt mer luddiga och ingen hade koll,

Hjärnan slutade funka och läckte som ett såll.

Påsken kom och vi på Jesus tänkte,

När Azorerna dök upp och i solen blänkte.

Herregud, hur länge ska hon hålla på att rimma?

Det känns som hon har hållit på i över en timma!

När jag väl har börjat är det svårt att rimmen sluta,

Ni får väl bära bort mig till närmaste kajuta!

Det kommer väl något halvbra rim på komprimera,

Jajamen men det blir även andra rim och till och med flera.

Lektionerna har ju ändå funkat bra, eller hur?

Det var ju dock rätt ofta någon tog sig en liten lur…

Att sova länge för att känna sig pigg och glad,

Gjorde ingen nånsin, nu vänder vi blad.

För trots en evighet ombord på denna skuta,

Är tiden här för ”coronakryssningen” att sluta!

Allt har inte varit lätt, kul och soligt,

Men att hänga med er har varit helt otroligt!

Ni är för evigt den allra bästa klassen,

Och jag gillar er så in i vassen!

Er framtid kommer bli ljus, om detta jag kan spekulera,

Och därför tänker jag bästa klassen tatuera!

Med värme, kärlek och ett glatt sinne,

Tänker jag bevara er alla i mitt minne!

Ni är starka, kloka och roliga som få,

Det finns inga andra som till er nivå kan nå!

Men nu är väl detta eviga rimmandet snart slut?

Ja, men först säger jag tack, skål och salut!!


Anne-Li Olsén

utbildningsledare

Publicerad:

Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö

Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se