There’s no place like home !

Vi har rest en lång väg och långt bort, men när vi väl kommit I hamn på Grenada så känner jag mig genast välkommen.

Vi blir lotsade in till kajen och när vi till slut kommer i land och får fast mark under fötterna bär det av till närmaste ställe där vi kan få en kall dricka i den gassande solen. Styrman kliver in i den enkla byggnaden viftar med en tiodollarssedel och frågar. – Can we get two botles for this one..?

-Noo prooblems…give them… säger Shorty som verkar bo på stället. De som är på stället är nyfikna, pratsamma och har mycket att prata om. Varje gång jag går förbi Shortys ställe, blir jag invinkad.

- Waas uup maan, how are U…U like it here..?

Det är härliga dagar, flera besök på skolor, med glada elever och spännande möten. Rektorer, lärare och elever har varit så positiva och hjälpsamma och det är så roligt att bjuda dem ombord på Gunilla på lite fika, kärleksmums och kanelbullar… Alltid lika uppskattat !

Vi har åkt runt på ön, sett så mänga vackra ställen och trevliga människor. Jag har några vänner som seglade hit med familjen för tre år sedan. Nu har Lola öppnat en sushi och dom har köpt lite mark för att odla ”organic”. Det förvånar mig inte alls att de trivs här och nog blir kvar ett bra tag till.

Jag pratar lite Harley talk med Robert på Shortys Crib, han är från Kanada, men bor här halvårsvis…

Han säger. – But you´re not Swedish…U got a.., British accent…

Det är gott ok, det är väl inte varje dag som jag känner mig helt vanligt Svensk…

Jag fortsätter min promenad längs hamnen och träffar ett ungt par,

-Good evening mr Jakobs, pirat teacher, How are U doing ?

Jag har växt upp ute på öarna och trivs med att känna människorna runt mig och ha ett gott kontaktnät, så när jag svarar på Shortys fråga så blir det…

• Cool Maan, I´m cool. I love it here… It feels like home, but it´s hotter here !

CoolDosPirateJake.