Äventyret till James

Idag så skulle jag och mina kompisar in och träffa James, en elev från skolan vi hade besökt
dagen innan. Men det skulle bli svårare än vad jag hade anat. Efter uppställning tar vi minibussen genom hamnen. Vi börjar gå. Första stoppet var en bankomat, jag hade inga pengar och jag hade tänkt käka lunch ute idag. Men bankomaten fungerade inte så vi gick i fem minuter till en bank. Banken var stängd och bankomaten fungerade inte så jag skulle behöva lösa det på något annat sätt. Medans vi går på Paramaribos gator tänker jag på hur lyckligt låttad man är att bo i Sverige. På gatan ser man fängslade pappegojor, stympade människor som sover på gatan och flera övergivna affärer som blivit övertagna av vinrankor.

Medans vi alla går där så diskuterar alla vad dom vill göra den dagen, några vill till en marknad, en annan klunga ville gå till ett stort shopping center. För mig var det självklart, man ska ju dra till James så klart, han har ju pool och jag har inte simmat på över två veckor. Jag och Mackan försöker övertala folk att gå till James…. det går sådär. Andra stoppet blir donken eftersom att alla börjar bli törstiga och ville unna sig en cola. Medans vi sitter på donken skickar James vart han bor och det är jättenära. Så vi gör en plan att gå till marknaden först och sen till James för att bada medans nåra andra drar till shopping centret. Vi går mot marknaden, värmen är olidlig och svettet rinner. Ryggen är alldeles klibbig även
fast vi precis hade stannnat på donken. Det ända jag kan tänka på är poolen. Ingen hitta något på marknaden och vi börjar gå mot James. Vi går och går, på vägen ser vi en kyrka och några roliga herion misbrukare. Vi stannar till vid en Burger King och käkar. Det var dyrare än vad jag hade trott. Medans vi sitter där kommer jag och mackan fram till att han hade skickat fel address. Vi bestämmer oss för att jag och Mackan bröstar gå tillbaka till donken med WI-FI så vi kunde SMSa honom. Så jag och Macken knalla hela vägen tillbaka till donken och ringer honom, han skickar en ny addres som är ungefär en halvmil bort. Då hade jag ett tufft beslut, ska vi gå hela vägen till James eller ska vi ba skita i det och dra
tillbaka till Gunilla. Vi går tillbaka till bulgurking och möter dom andra. Vi bestämmer oss för att tralla halvmilen. Hela gänget börjar knalla, vi har rask fart men det går långsammare och långsammare. Solen steker hela bunten och alla bränner sig. Ryggsvetten är sinnessjuk och svettet från pannan rinner ner i ögonen och man har svårt att se. Vi tar några små pauser för att hålla upp moralen. När vi äntligen kom fram och fick bada var känslan obeskrivlig. Vi var
hos James i två timmar. Till sist beställde han en taxi åt oss och vi åkte tillbaka till Gunnis.
Slut!!! :)

Felix