Installerad och klar!

Så är man då tillbaka på Gunilla efter knappt fyra månader i land. Efter att ha anlänt hit i förrgår kväll har jag hunnit med att packa upp och göra mig hemmastadd i doshytten och genomföra strand-exkursioner med samtliga naturelever.

Igår var det styrbord och babord som hade frivakt och kunde följa med mig till den närliggande lavasandstranden och idag var det således midskepps tur att göra sammalunda. Stranden i fråga bjöd på en hel del liv i form av snäckor och alger, krabbor och fisk. Personligen uppskattar jag även de många färgtoner som lavastenarna faktiskt bjuder på, allt från lejongult och rostrött, till lila, brunt och svart. Som om inte det var nog smyckades stranden av ett stort antal portugisiska örlogsmän i rosa, blått, grön och lila! Det var dock förekomsten av de sistnämnda som gjorde att vi mestadels uppehöll oss på land och vi lyckades därmed undvika smärtsam närkontakt!

För övrigt finns det inget av Azorernas vackra natur som man vill undvika. Här är otroligt vackert och för att fortsätta på färgtemat ståtar landskapet med alla upptänkliga nyanser av grönt! I morgon tänker undertecknad bege sig ut på vandring i detta gröna, något som jag gärna sysselsätter mig med när tillfälle ges. Jag ser verkligen fram emot såväl motion som fikastopp!

Att fika är ett av mina stora intressen och att göra det utomlands är inte bara ett nöje utan ”blodigt allvar”. Jag har nämligen, under 16 års tid, ägnat mycket tid åt att undersöka olika länders utbud av kaffedopp, vilket trogna läsare av tidigare rapporter kunnat konstatera. För att mjuka upp mig lite inför kommande resa har jag därför redan avverkat en ”favorit i repris”, en typiskt portugisisk pastel de nata. Detta trevliga lilla bakverk, bestående av en frasig smördeg fylld med en mjuk, varm mjölk-smakande äggkräm, har nog aldrig lämnat någon besviken!

KiKi Åstrand

utbildningsledare