Den försvunna rondmannen

Vaktavlösning vid midnatt den 29 november bjöds det på födelsedagssång för våran kära klasskamrat Linus, hipp hipp hurra! Men var är Linus? En blandning av Linus svårväckta hytt och en lite för snäll purrning resulterade i att midskeppsvakten fick en senare start och delar av babordsvakten fick en senare läggdags. Efter det lilla kaoset började vakten med det vi oftast gör, en liten promenad på däck för att se vad som behövs fixas, vilket blev att vi trimmade lite segel.

Denna nattvakt blev något fridfull då vi tillbringade en stor del av vaken med att lyssna på sagor ur boken Historiska katter av Erik Fichtelius. Den här gången läste vi kapitlet om matroskatten Simon. Men mitt under sagostunden insåg vi att vi hade tappat bort våran rondman. Så för att se till så att det inte ligger en avsvimmad rondman någonstans eller att han hade gjort en man överbord, så var det bara börjat leta. Vi letade i lilla mässen, inne i byssan och borta i tvättstugan. Tillslut hittade vi rondman som vek tvätt i stora mässen, precis som vi hade trott. Men en kär vaktkamrat måste ha letat på fel ställe eftersom han inte hittades när hen skickades ner för att leta. Efter detta dröjde det inte länge till vaktavlösning och läggdags. Av den här nattvakten har vi lärt oss att man måste hålla koll på stackars rondman, speciellt på natten då hen inte får någon mörkersyn, eftersom hen konstant befinner sig i upplysta miljöer.

På dagens vakt blev det mer trimning av segel för att komma fram till kap verde lite tidigare och få lite mer tid. Vi hade även lite knoplära där vi lärde oss några användbara knopar, pålstek och skotstek.

Efter vakten blev det en stunds plugg fram till middagen. Middagen blev det tacotisdag av önskan från födelsedagsbarnet, vilket jag skulle skulle säga var en helt fantastisk idé och med våra kära kockar Vågis och Johannes blir maten aldrig något annat än helt fantastisk.

Tilda Stenhammar, midskeppsvakten