En dag till Ankar

Dagen började lugnt och stilla som havet utanför. Jag vaknade och gick upp för att hämta honungen, som alltid glöms bort till frukosten, och kollade ut genom fönstret i byssan. Vattnet var helt blank och den nyvakna solen speglade vackra färger av lila och rosa på vattnet. Längre ut till havs såg man dimman växa sig tjock. Jag fortsatte ned för lejdare och följde bruset som indikerade att frukosten var på full gång.

Idag var det dags för en strandexkursion i staden Bangor som vi låg ankrade utanför, vi skulle ta dom små motorbåtarna in till hamnen. När man kollade in mot staden kunde man se pittoreska radhus i olika pastellfärger bland träd och kullar. Runt niotiden var det min vakts tur att bli upplockade av vaktledarna som körde alla mellan båten och hamnen. Det var dags för ett race, vilken båt kommer in först till hamn? Vår båt kämpade allt den kunde men med 8 elever och en vaktledare gick det inte särskilt fort och vi förlorade. När vi kom in i hamnen var det dags att navigera till stranden, vilket inte var så svårt.

Eftersom vi var den sista gruppen att komma fram så hade de andra redan börjat med deras exkursion, så det var bara att kasta på sig badkläderna eller vika upp byxorna och sätta igång. Det var lågvatten när vi kom dit så all tång låg på stranden och torkade i solen som började värma upp staden. Stranden var täckt i snäckskal och över dom små klipporna som spred sig över stranden kunde man se Gunilla som badade i dimma.

När strandexkursionen var färdig var det fritt att utforska staden, solen var förvånansvärt varm idag och vi var inte förberedda på det, medans vissa stannade kvar vid stranden och badade gick andra och letade efter en glasskiosk. Glassen var välbehövlig för att alla skulle återhämta sin energi. Nu var det dags att utforska staden, vi gick runt i olika butiker och secondhands medans vi var på väg till en matbutik för att köpa snacks till filmen ikväll. Det ryktades om utebio på seglet. På resan tillbaka till båten fick vi en andra chans i tävlingen, men ännu en gång förlorade vi. Klockan 15 skulle alla vara tillbaka på båten för att fika och sedan tillsammans städa båten.

Städet var klart 2 timmar senare och då var det dags för bad från båten. Solen som nu var en ljusguldig färg, värmde det sista den orkade under tiden vi badade. Det blågröna vattnet såg mycket varmare ut än vad det var, innan man hoppade i fick man ta ett djupt andetag för att förbereda sig på det svalkande vattnet. Vattnet hjälpte till att återhämta alla varma elever och efter det så var energin på topp igen.

Rykten om Titanic på seglet var sant, vi alla knödde ihop oss med filtar, kuddar, popcorn och godis. Det var ett väldigt mysigt men obekvämt sätt att kolla på en 3 timmar lång film, många förlorade sin känsel i fötter och ben men som tur var det dags att gå och lägga sig när filmen var slut.

Sofia A