En riktig klassiker

 Det knackades på dörren 07:00, då var de bara att slänga på sig något lätt och dra upp till lilla mässen där frukosten stod redo. När filen och flingorna var nere i magen var de dags att byta om till arbetskläder och göra sig redo för vakt. Femtio minuter efter purrningen stod vi redo för vakt på halvdäck med mätta magar.

Det var en lugn vakt, en bit in på den kastade vi ut brandslangen för att öva på få fram den snabbt och sedan rulla ihop den. När den väl var utrullad passade vi på att svalka oss genom att köra limbo under den starka strålen. Vi arbetar ju ändå ute i över 25 grader så en liten vattenpaus bör man ju ha.

Nu var vakten klar och lunchen stod på bordet, lika smarrig som alltid. Sedan väntade lektioner. Lektionerna på båten tycker jag nästan är lite mysiga, vi knör ihop oss i stora mässen med Kicki som håller i lektionerna. Jag gillar nästan lektionerna, utan dem hade vi haft alldeles för mycket fritid med alldeles för lite att göra.

Märta kom nerspringandes för lejdaren och ropa ut över båten att de var valar vid sidan av oss. Snabbt därpå var de full rabatt uppe på halvdäck med blickarna ut över havet. Några av oss såg hur dem hoppa och andra såg ”bara” hur de sprutade vatten upp genom havet. När valarna var ur sikten var de rushen upp till backen som gällde, där hade vi nämligen fått sällskap av delfiner också.

När midskepps slog sina åtta glas var projektorn uppe på apa seglet. Vi lade oss på hög under för att kolla film. Skålar fyllda med popcorn skickades runt bland oss alla. Befälen valde film så en riktigt klassiker kom upp, någon svartvit seglar film. Även fast filmen inte var de bästa vi sett så var stämningen mysig och kul med ett avbrott i dessa ganska enformiga dagar.

Wilma Hansson