En söndag ombord

Dagen för mig och babordsvakten började klockan 4 på morgonen med vakt. När vi kom ut på däck var nästan alla segel satta och Gunilla gick relativt långsamt fram genom vattnet med en hastighet runt 3 knop.

Månen sken som en stark lampa vilket var skönt för oss med lite sämre mörkersyn, men detta spelade dock inte någon större roll eftersom vår vaktledare Astrid skickade ner oss under däck för att inventera våra hytter. Under durk i hytt sex fanns det vad som kändes som en livstidsförbrukning av plastpåsar, 100 kg cement, en låda med gamla skor i storlek 47 och 4 orubbliga presenningar. Efter vakten käkade vi frukost och kröp till kojs igen för att senare vakna upp till lunchen.

Då söndagar är fria från lektioner, tog jag vara på friheten genom att ta en härlig varm dusch, krypa ner i min nybäddade koj för att läsa bok och se på film.

Igår påbörjades den efterlängtade mördarleken, och alla ombord har fått dra tre lappar där det står en person, plats och mordvapen. För att mörda en person ska du alltså ge ditt specifika föremål till personen på den specifika platsen och så går det helt enkelt ut på att den som mördar flest personer under detta sjöben vinner. Jag lyckades skickligt nog att bli mördad 3 timmar in i leken, vilket därav innebar att jag blivit utslagen. Hade detta hänt för 7 år sedan hade jag antagligen suttit och surat i ett par dagar, men nu väljer jag att svälja min stolthet och gå vidare med att hjälpa till med andras mord.

Klockan 15.40 samlades hela besättningen på halvdäck för stormöte. Fokuset, som borde varit riktat mot kapten och befälen, var riktat helt på annat håll. För bara några meter utanför båten om styrbord sida hoppade en drös med delfiner efter tonfiskar. För mig och många andra var det nog första gången vi sett tonfisk, som inte innebar rå och uppskuren på en risboll.

Sedan var det dags för vakt igen, vilket betydde bärgning och beslagning av stor-och förröjel, skrubbning på halvdäck samt fintrimmning av segel. Vid vaktbytet klockan 20.00 berättade vår förstestyrman för oss att det ska börja blåsa upp imorgon bitti, något som många av oss längtat efter att få höra.

Ser fram emot seglingen över Biscaya!

Nellie Jäwert, Babord