Favoritstunder

Idag var det ingen vanlig dag för idag är det Tims födelsedag! Detta firas på samma sätt som alla födelsedagar på Gunilla firas med så kallat gofika. Idag var de i form av kladdkaka och glass. Det var även våran sista riktiga dags vakt med alla vakter.

Det känns verkligen att våran resa snart är över och samtidigt som det ska bli sjukt skönt att komma hem så är det även slutet på en resa som man nog kommer ihåg hela livet. Så för att både fira och sörja att resan snart är över så tänkte jag berätta om några av mina favoritstunder under resan. Nummer 1: Bestigningen av Portugals högsta berg Pico de Montanha. Klockan sju på morgonen tog vi en färja till grannön för att sedan hoppa i en taxi som skulle ta oss till början av berget. Resan upp för berget kan man ju diskutera om hur trevligt det var. Hala lösa stenar och ett brant berg är ju inte riktigt dröm kombon men allt hårt slit var värt de när vi kom upp på toppen. Det var en galet häftig känsla att stå över molnen och kolla ner igenom de små gliporna i molnen som visade marken nedanför. Trots att det var en häftig upplevelse så kommer jag nog inte göra något liknande igen. Träningsvärken och blåsorna på fötterna dagen efter var inte värt de. Nummer 2: Känslan att äntligen komma fram till Plymouth. Efter ett sjöben nästan helt utan vind och segling var känslan att äntligen se land nästan obeskrivlig. Detta är bara två av alla stunder som har lagt sig på hjärnan men om jag skulle rabbla upp alla hade denna blogg vart hundra sidor lång!

Maja Almholt styrbord