Första frivakten i Mexiko

Dagen som innehöll tacos, marknader och strosning i Merída.

”God morgon, klockan är 7 och det är frukost om femton minuter. Det är en varm dag med strålande sol så glöm inte att smörja in er…”. Morgonen började som den alltid gör förutom att rutinerna fick lite mindre tid och kärlek. Dagen till ära skulle vi besöka Maya muséet och därför skulle vi vara helt klara till uppställningen. Det vi inte visste var att vi började den eviga väntan på en buss som inte skulle komma. Under 1,5 timme minglade vi runt på vår fina Gunilla och jag hann även avklara några banor på Candy Crush, som har blivit min nya ”jag är uttråkad” hobby. Så fort det blev klart att bussen inte skulle dyka upp i tid, ställde vi snabbt om och tog oss in till staden med glada miner. Eftersom vi bor ute på en pir som man inte får gå på, lyckades vi haffa en bil med ett flak på. Mannen som körde såg precis ut som jag hade föreställt mig en typisk mexikanare och var oerhört stolt över att ha tio kvinnor med sig, stor fångst! Han fick med sig många bilder hem att visa familjen.

Efter några tappra försök att kommunicera på spanska och hitta till rätt busstation tog vi oss in till Merída, ungefär 45 minuter bort från Progreso. Vi hittade till en liten marknad som var mysig att gå igenom. Vi unnade oss några minitacos i parken innan det var dags att gå vidare. Det fanns gratis WiFi på lite olika platser i staden så vi googlade oss till den största marknaden jag någonsin skådat. Den var uppbyggd i ett gammalt parkeringsgarage och var fullt med stånd i alla typer. Mängder med skor, frukter, kläder, hemmagjorda smycken och matställen bredde ut sig framför oss. Plötsligt spred sig paniken då två personer saknades i gruppen. Vi hade sagt att vi skulle ses vid ingången om vi tappade bort oss, men där var de inte när vi kom dit. Det visade sig att vi hade gått om varandra så det var ett mirakel att vi tillslut fann varandra vid ett annat hörn.

Vi tog oss till Super Aki där vi skulle köpa lite nödvändigheter. Alla flytande produkter som parfymer, deodoranter och hudkrämer fanns innanför ett staket i mitten av butiken. När vi var klara och skulle gå ut insåg vi att de hade låst in oss. Ifrågasätter fortfarande deras säkerhetsåtgärder.

Vår kära Emmelie fyllde år så vi möttes upp på restaurangen ”Las Vigas” för att ha en gemensam middag. Rekommenderar starkt att köpa burrito där!

Väl tillbaka på båten möttes vi av Tobbe som tar över dos-arbetet. Ingen dunderstart för honom eftersom vi inte har någon fungerande AC, men det hör väl till. Det var ett gäng som sov på däck eftersom det inte går att leva nere i elevinredningen…men min taktik var minst lika bra: göra iordning sig – blöta ner en handduk att somna med på pannan – fylla på en vattenflaska med iskallt vatten – duscha så kallt som möjligt i 3-4 minuter – försök somna innan man hinner bli varm och sen är det bara att njuta av den välbehövliga sömnen.

Taco-hej!

Stina G