Lite Knäckebröd, räddaren i nöden

Trotts att Gunilla gungar och kränger åt alla håll på det vilda havet så
sover jag otroligt bra, det kanske är den vaggande effekten.

Vid 7 blev jag väckt för att äta frukost innan min vakt som började 8.
Min sjösjuka som hade tagit en paus under natten kom tillbaka direkt när
jag klättrade ur min säng. Mina två knäckebröd som jag åt innan jag gick
till sängs dagen innan räckte antagligen bara till att jag vakna för att
hålla borta illamåendet. Under frukosten kom dagens största motgång, att
äta frukost. En skål med yoghurt och müsli som jag behövde äta för att
inte fortsätta vara sjösjuk resten av dagen men som jag mådde illa av
att endast se på. Detta var en kamp som jag förlorade. Istället återgick
jag till gårdagens basföda knäckebröd utan varken pålägg eller smör.

Under min 8 till 12 vakt skulle jag egentligen jobba i köket (som på
båten kallas byssa) men eftersom jag mår bra på däck och under däck blir
sjösjuk fick jag byta till arbetsuppgiften post. Post innehåller tre
olika arbeten: rorgängare, livbojsvakt och utkik. Utkik var extra roligt
idag för att det i dessa vågor känns det som att flyga när man står på
båtens för. I mitten av vakten har vi alltid fika i lilla mässen vilket
är den matsal som används under seglingen. Men trots att jag efter 2
timmar i friska luften mådde bra var kombinationen av att behöva äta och
att befinna sig under däck igen tillräcklig för att knäckebröd med ost
och gurka skulle vara det enda möjliga att äta.

Efter att knäckebröd hade tagit mig igenom både natten och morgonen
mådde jag bättre i tid till lunch för att för första gången den dagen
äta något annat än knäckebröd!

Astrid Bonde, Babords vakt