Soppan är överallt

Vi blev purrade (väckta) klockan 7:00 för att ha tid att äta frukost. När jag hade ätit klart gick jag till vaktschemat för att se vad min uppgift skulle vara denna dag. Jag blev genast glad när jag såg att jag skulle vara backis (jobba i köket) för att idag var det riktigt skitväder ute. Kallt, grått och stark vind, fast framifrån så det gick inte att segla.

Eftersom att det var söndag så serverade vi ägg och bacon till frukosten. Riktigt gott och lyxigt. Det var inga problem att servera detta, bortsett från att golvet var halt som is. Antagligen hade någon av dom som hade haft nattvakt innan oss städat golvet med diskmedel, vilket man inte ska göra om man inte vill förvandla byssan till en halkbana. I och med att det gungade extremt mycket resulterade det i att man gled fram mer än vad man gick fram. Men jag och min ”byssakamrat” lyckades servera alla tallrikar utan att varken vi eller en enda talrik drog i backen.

När klockan närmade sig 11:20 ställdes vi för en ny utmaning. Att servera soppa…

Detta visade sig såklart var väldigt svårt med tanke på våra förhållanden. Men till en början gick det ändå bra. Vi fick ut soppskålarna till lilla mässen (matsalen precis utanför byssan) utan något spill. Men när jag skulle servera näst sista skålen så kommer den, vågen som får mig att tappa allt fotfäste. Jag trillar framåt och för att inte slå näsan i golvet släpper jag soppskålen för att ta emot mig i väggen med handen. Så där står jag, med blomkålssoppa över hela mig och ett golv kladdigare än kära. Just i den stunden kände jag bara för att ta av mig mina smutsiga kläder och krypa ner i kojen. Men det kunde jag såklart inte. Det var bara att börja städa. Som tur var hjälpte min ”byssakamrat” mig att städa upp eländet. När vi blev klara med städandet var det dags för uppställning för då hade våran vakt nått sitt slut.

Klara Andreasson, Babord