Surt väder och varma kläder

”Det är väldigt kallt” var det första jag hörde när jag vaknade i morse. Kallt kallt kallt. Som igår och dagen innan det. Rondmannen som purrade oss (väckte oss) stod i dörröppningen och fortsatte vidare med sin beskrivning av dagens tider, väder och passande kläder. När dörren var åter stängd och rondmannen på väg mot nästa hytt på tur att bli väckt, tog jag mig några lyxiga minuters sovmorgon. Därefter var det dags för frukost. Dagens första mål bestod av havregrynsgröt toppad med sylt, kanel, müsli och mjölk. Mumma.

Inte långt senare stod vi ute, ombytta och klara, för att byta av den tidigare vakten. Men innan klockan slog åtta och ”go vakt”-ropen var utbytta hade vi en viktig sak på agendan. Dagens födelsedagsbarn fick sig sin andra, om inte tredje, födelsedagssång för dagen. Grattis Agnes!

Vakten löd som vanligt. Vi beslog segel, idag framförallt stagsegel, och pysslade med småsaker lite här och där. Mysigaste delen tyckte jag var då jag och en vaktkompis fick i uppgift att splitsa tampar. Vi skulle förvandla varsin ände på en tamp till öglor genom att använda en teknik kallad splitsning. Den går ut på att böja tampens ände och sedan ”fläta” den samman med sig själv. På så sätt bildas en vacker ögla, vilken i detta fall skulle bli använd uppe i riggen.

Efter vakten var det lunch, därefter dusch och sedan lektion. 20 minuter in i lektionen fick vi plötsligt avbryta. ”Det är stormöte på halvdäck klockan två” kom vår dos in och förklarade. Detta möte var inte förväntat och oundvikligt började rykten spridas. Någon hade fått nys om att det skulle bli storm och i Sverige var det risk för orkanvindar. Väl uppe på mötet fick vi ryktet bekräftat. Det skulle bli storm… Men i takt med att oron började växa blev den samtidigt tystad. Ja, det skulle bli storm men vi skulle inte bli stormens kompanjon. Istället skulle kursen ändras. Vårt tidigare resmål Färöarna förvandlades plötsligt till Shetlandsöarna. Nytt, nödvändigt och förhoppningsvis njutbart.

Vi återgick till lektionen som snart blev till sängdags. Nästa medvetna stund var återigen delad med rondmannen som då skulle väcka oss inför nattvakt och lyckades uttala några välbekanta ord – ”Det är väldigt kallt”.

Tindra Bärnvret, Babords vakt