Trevligt besök på Cristian Radich

Morgonen fick en rask start när Meja väckte oss iklädd seglarställ och stövlar. Det var tydligen hemskt väder ute och vi skulle ta på oss varma kläder.

Efter att vi vaknat skulle vi gå igenom lite säkerhetsgrejer för om vi
behövde överge fartyget till havs. Vårt första sjöben är om bara någon
dag så det är viktigt att ha koll på vad man ska göra om något händer.
Vi satt på oss flytvästar och fick lära oss vad man skulle göra om något
farligt hände. Efter det skulle vi å frivakt i några timmar för att
senare komma tillbaka och hälsa på några ungdomar från ett norskt skepp.

Det norska skeppet var rätt coolt och troligen störr än gunilla, men jag
frågade inte hur många meter det var. Trots att mässingen var nyputsad
och fartyget var större och mycket ”rikare” än vårat tycker jag ändå om
Gunilla mer eftersom v i inte behöver sova i hängkojar, alla i samma rum
vilket de behövde. Jag hade inte uppskattat att vakna upp med nackspärr
eller kanske till och med bruten ryggrad från ett hängkojs-fall mitt i
natten. Ungdomarna på skeppet tillhörde inte någon skola utan var
människor mellan 16 och 27 som på olika sätt känt sig utanför i
samhället och på detta sätt får lite hjälp på traven. De flesta var med
andra ord äldre än oss och planerade att börja jobba direkt efter
seglingsturen. Skeppet hette Christian Radich och var typ helt betalad
av den norska staten. Kungen och drottningen av norge hade tydligen en
stakt koppling till skeppet och hade tidigare besökt det många gånger.
Norskarna berättade att de hade behövt betala 85 000 kr var om det inte
var för att staten betalade hela resan.

Vi fick även får sista frivakt på las palmas idag och det gällde
verkligen att njuta av tillvaron trots att det blåste rätt aggressivt.
Eftersom att teckningen i Gunillas elevkorridorer suger och jag inte har
något 4G i andra länder än Sverige hade jag inte ringt hem en enda gång.
Därför passade jag på att ringa lite familj och vänner genom att låna
kompisars telefoner. Jag överdrev rätt mycket för att göra allt mer
spännande och nästintill livsfarlig, detta för att ge de mer spänning i
vardagen osv. Min syster fylle räven år idag så jag passade på att ringa
och se hur det var med henne. Det kändes bra att snacka med de där hemma
precis innan vi lämnar Las Palmas för vår första seglingstur, det känns
inte som att jag vet vad jag gett mig in på och jag tror att jag kommer
må rätt illa till sjöss.

Dagen avslutades med film (som sög) på backen eftersom det som sagt inte
finns nån teckning i elevinredningen vilket ärligt talat är en av de om
inte det viktigaste stället att ha bra internet på. Imorgon bär vi av
till El Hierro täckta i spya och illamående (om jag får förutspå
situationen). Jag tänker faktiskt skippa åksjukeplåster första dagen för
att se hur bra jag är på att hålla inne spyan men jag tror jag är rätt
kass. Ni får helt enkelt vänta på uppdatering 10/1 när jag skriver min
nästa blogg!

Varma kramar hem till Svearike
Irma