Vi är helt ensamma här ute. Vi har inte sett en oljerigg, inte ett fartyg, inget land på många dagar.
Men imorse såg vi inte ens horisonten för dimman och de iskalla vågorna som hela tiden sköljde in över däck. Styrbordssidan dränktes i varje vågdal medan det på babordssidan stänkte in Nordatlants-vatten som fick flera elever och befäl att få en ovälkommen dusch tidigt på morgonen.
Min vakt och jag blev purrade redan klockan 03.30. Då hade det börjat ljusna men än var den röda lampan i svalen tänd. Vi tog på oss kläder, alltså mycket kläder. Men oavsett hur många lager av dun, fleece och täckjackor vi klädde på oss nådde den kyliga blåsten och det kalla vattnet ändå in i märgen. Vissa tog på sig som om det vore sibirisk vinter men fortfarande stod vi och huttrade tillsammans på halvdäck under hela vakten. Det fanns ingenting som vi kunde ta på oss mer, inget som skulle få oss att frysa mindre. Även om det inte är särskilt kallt i luften biter det något otroligt.
Det blåser mycket idag, stuv kuling, 34 knop i byarna om man ska vara exakt. Här på Nordatlanten blir vågorna stora och kantiga. Till en början plöjde Gunilla de tryggt medan vi under vår vakt mer eller mindre kastades fram och tillbaka av deras lekfulla men galet osmidiga utformning. I vågdalarna såg vi inte över de gigantiska vattenmassorna som tornade upp sig även om vi stod på halvdäck, det innebär att de var runt 6-7m höga. Vid vaktavlösningen klockan åtta är det dagsljus men vi i midskepps var så redo att dyka ner i kojen under ett varmt täcke att vi i princip somnade i lejdaren påväg ner. Vi hade fryst i fyra timmar och lämnade mer än gärna över till nästa vakt.
Så efter några timmars sömn var det dags för lektion. Vi sitter med varsin dator i stora mässen och försöker vårt bästa med alla de uppgifter vi fått. Mitt i koncentrationens hetta blir vi avbrutna av att valar skymtas i det stormiga havet. Vi har sett en hel del val de senaste dagarna men det är lika mäktigt varje gång. Det påminner oss om att det finns så sjukt mycket mer än vad som syns på ytan. Vi tycker kanske att vi är ensamma men vi har iallafall valarna som vant simmar kring oss. Dessutom har vi varandra och en otrolig gemenskap som bara kan efterliknas här. Så vi har det bra, tillsammans.
Jenny Leandersson SJD1821
Publicerad:
Öckerö seglande gymnasieskola
Björnhuvudsvägen 45
475 31 Öckerö
Telefon: 031-97 62 00
e-post: kommun@ockero.se