Gå i kloster

I dag har vi besökt Mont-Saint-Michel, som är ett kloster men även Frankrikes minsta kommun. Enligt siffror på nätet från 2015 ska där bo 33 personer, idag har vi hört att det skett en befolkningstillväxt och att siffran är uppe i 44.

Tänk att bo på ett sådant lite ställe och årligen ta emot ca 3 miljoner besökare per år. På internet kan man även läsa att platsen anses vara en av Frankrikes mest betagande platser. Så hur många Gunillor ger vi Mont-Saint-Michel? Det är vackert, det är det! Jag brukar inte använda ordet ”betagande” speciellt ofta, kanske ska jag plocka in det i mitt ordförråd framöver, men det är väl bara att hålla med.

De franska meteorologerna är i princip lika bra på att förutse prognoser som i Sverige. Dagen som skulle bli solig med en oändligt blå himmel är grå och kall. Men Mont-Saint-Michel står där i gråheten och är betagande utan varken sol eller blå himmel. Vi har frusit, det har vi. Kylan tränger in överallt och det spelar ingen roll att understället är av merinoull. Det är i princip lika kallt ute som inne i klostret. Att restaurangerna lever i villfarelsen att uteservering, det är en året runt grej, gör inte saken bättre. Det är inte mysigt att sitta ute och äta i november när det är 9 grader, kan vi inte bara enas om det?

Men håll dig till ämnet nu, tänker du. Hur många Gunillor blir det? Jag skulle säga 8 av 10 möjliga. Det bästa är historiens vingslag. Det känns hela tiden som att en riddare i full rustning ska dyka upp bakom nästa hörn. Eller att en häst och vagn fylld med nattens fiskfångst ska dra in över kullerstenen med en trött kusk som bara vill hem. Husen är som tagna ur en saga och klostret är precis allt en religionslärare kan önska. Men full pott blir det inte! Dels för att jag inte blev betrodd med att kunna hantera 42 elever själv vilket ledde till att jag fick dela upp gruppen och gå in med den ena halvan för att sedan, lite demonstrativt, gå ut igen och hämta den andra halvan. Så fånigt! De känner verkligen inte SA2023, det är inga som helst problem att vara ute med dom. Dels finns i stort sett bara exakt likadana butiker med likadana souvenirer till priser som är hissnande. Eller vad sägs om ett pyttelitet miniatyrsegelfartyg (Made in Hongkong) för 20 euro?

Som helhet ger jag ändå dagen full pott. Det var fantastiskt att vara ute på tur igen med hela gänget, att höra deras skratt, se när de tar knasiga bilder och går på upptäcktsfärd!

Vi har det bra!

Anne-Li Olsén, utbildningsledare