I väntans tider

Efter att ha anlänt hit till Mindelo i lördags eftermiddag, och därefter tillbringat två dagar på grannön Santo Antão, var det i går morse egentligen dags att lämna Kap Verde. Nu, ett och ett halvt dygn senare, sitter jag dock kvar på en sandstrand omgiven av två hundar. De verkar ha bestämt sig för att jag antingen är helt ofarlig eller i akut behov av vakt. Och det allra märkligaste är att jag, som katt-människa, inte gjort det minsta för att uppmuntra dem!

Däremot har jag försökt uppmuntra eleverna att ta vara på den extra tiden i land, även om de förstås gärna får läsa ett par kapitel i sin svenska roman under tiden! Själv har jag lite svårt att komma igång med schemat, eftersom vi fortfarande inte vet när vi kan segla iväg.

Anledningen till vår förlängda vistelse här, på redden utanför Mindelo, är att AC:n behöver repareras innan överfarten till ännu varmare breddgrader. Det kanske kan tyckas som ett lyxproblem för er där hemma i snöiga (?) nord, men här ombord innebär det skillnaden mellan bastuvärme och en dräglig temperatur och huruvida man kan få en natts sömn eller ej. Tills dess gör vi som de flesta kapverdier och lever efter det lokala mottot ”No stress”.

KiKi Åstrand

utbildningsledare